Garran

Då har det blivit dags för ännu en "Garranstund vi minns". Denna gång är det Dalendemokraten som levererar ännu en stund av guld och lotten har fallit på Bruce Springsteenresan. Men inte då själva konserten som är för stor för att kunna beskrivas med ord, utan själva bilresan ner. Något som nästan kan beskrivas som själva essensen av Garran. Allt började fredag den 4:e Juli. Garranboys hade i grevens tid hyrt en stor och fin buss, modell Volkswagen Carravelle, och Knoen satt självfallet bakom ratten. Nio förväntansfulla ungdomar befann sig således på väg ner mot Göteborg i ett rasande tempo, Knoen styrde upp F1-takten och Gärard och Öjwin styrde stereon. (Det kan förövrigt tilläggas att följande nio nu också skall göra London osäkert, en ödets ironi eller guds storhet?). Väl vid högakustenbron var det dags för en sedvanlig piss/rökpaus, Ginger hade på sig sin svarta Volcomtröja och efter att han varit spydig om någon annans tröja så myntade firma fruktis/pop uttrycket: Schlagerdoris. Klassiskt för att citera Gärard. Vi begav oss vidare ner mot götet och hungern gjorde sig påmind hos de nio fattiga arbetargrabbarna. Popen vid stereon fick äta onödigt mkt skit av schlager och fruktis, Det går inte att spela techno från öjwins iPod. Besides så skämde schlagerdoris ut sig rätt rejält DJ-mässigt senare under resan och fruktis kända hjärnskada "skönt-att-spela-på-gitarr/ändå-skön-låt" får tala för hans musiksmak.

Pojkarna svängde i alla fall vid hudiksvall för andra gången på två veckor, med Castles in the Sky på högsta volym och rutorna nere. Det skreks på diverse bäjbäs och efter ett kortare samtal med några eparäggers/hudikrandoms och en längre tur runt "staden" blev det ändå på donken de hamnade tillslut. Efter att gängets senaste tillskott tillika den som spås ta dysseturkens plats i gänget, (T.Birgersson), skämt ut sig med rikskuponger så begav sig styrkan vidare och i cirka en timme gick allt bra. Sen hände något som fortfarande beskrivs som årtusendetsmultitapp.

Gärard hade scoutat en skön väg vid Uppsala som skulle gå till Örebro. Problemet är att sällskapet svängde av innan GÄVLE och således hamnade på riksväg 78. Vägen gud glömde. Under de dryga tre timmarna i mörkaste dalarna där vägen aldrig tillät högre hastighet än 73 hände saker som förevigt ettsats sig fast på näthinnorna i gänget.

Simsalabim introducerade en helt ny dans när han befann sig i framsätet.

Knoen introducerade en ny tankenöt: "Skulle ni va kompis med mig om jag skrattade såhär, HEWHEWHEWHEWHEW" varav GrKa brinner av då han suttit bitch längstbak och försökt sova och nu väcks av en skrikande gris vid ratten. Repliken lät inte vänta på sig från GrKa. "SKA JAG KOMMA FRAM OCH DÖDA DIG?!?!?!?!?!?!?!"

Ginger stod för något som kan beskrivas som det värsta DJ-andet i mannaminne. Al Asafi, Dr. Alban och Adam Tensta "My Cool Remix" gick oavbrutet till gingers barnaliknande hoppande och skrikande.

Knoen körde på den räfflade delen av vägen till baksätets glädje då det väckte alla som lyckats somna och Öjwin pratade oavbrutet om björnar i skogen och mötande björnar på vägen.

Väl framme i Örebro bestämde sig gruppen för en s.k. sovpaus. GrKa och T.Birgersson började meka ut sätena för att sedan inte lyckas meka tillbaka dem. Till Popens stora ilska men till resten av gruppens stora glädje. Efter mekande och korttagande där smockan hängde i luften satte sig så hela gruppen i bilen för att sova. Ginger och Öjwin ville dock sova utomhus och beger sig mycket riktigt till en gräsplätt och lägger sig där helt obrydda om konsekvenserna. De kom förvisso tillbaka rätt snabbt och Ginger satte igång projektet "Väcka Alla men framförallt göra Knoen arg" han lyckades också över förväntan då Knoen röt till: "Ska du va tyst, gå härifrån eller ska jag kasta ut dig?".

Efter pausen tog fruktis över vid ratten och alla lyckades sova i alla fall en liten stund och väl framme i götet hittade vi en konsumbutik som just hade öppnat och det nya äventyret i Göteborg började.

Som sagt Garranstunder vi minns!

Dalendemokraten - Din tabloid i Thamesen.